Gällande lagregler
Lotterilagen är indelad genom olika rubriker. Lagen innehåller följande huvudrubriker.
Lagens tillämpningsområde (1-2 §§), definitioner
(3-8 §§), krav på tillstånd och typgodkännande (9-14 §§),
egentliga lotterier (15-21 §§), bingospel (22-24 §§), automatspel
(24 a-31 §§), roulettspel och tärningsspel (32-33 §§), kortspel
(34 §), förbud att delta i vissa lotterier (35-36 §§), förbjudna förfaranden (37-38 §§), tillståndsmyndigheter (39–47 §§) tillsyn och kontroll (48-52 §§), avgifter (53 §), straffbestämmelser (54-58 §§) samt överklagande (59 §).
Nedan följer en kort översikt över bestämmelserna i lotterilagen.
Dessa bestämmelser kommer att behandlas mer utförligt i följande
avsnitt. Huvudregeln är att lotterilagen tillämpas på lotterier som anordnas för allmänheten (1 § första stycket). Ett lotteri skall anses anordnat för allmänheten även när det som villkor för deltagande i
lotteriet krävs medlemskap i en viss sammanslutning som väsentligen har till uppgift att anordna lotterier eller när lotteriet annars med hänsyn till omfattningen eller till villkoren för deltagande är att 64 Gällande rätt SOU 2000:50
jämställa med ett lotteri som är anordnat för allmänheten (1 § andra stycket).
Lagen skall också tillämpas på lotterier i form av bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel och kortspel som, utan att anordnas för allmänheten, anordnas i förvärvssyfte (1 § sista stycket). Lagen gäller inte svenska staten premieobligationslån och inte heller automatspel som inte ger vinst eller vinst endast i form av frispel (2 §). Sistnämnda typer av automatspel regleras i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel (se nedan, avsnitt 3.2). Lagen tillämpas inte heller på spel enligt kasinolagen (1999:355), (2 § sista stycket).
Lotteri definieras som en verksamhet där en eller flera deltagare,
med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var
och en av de övriga deltagarna kan få (3 § första stycket). Med vinst avses även rätt till fortsatt spel (3 § sista stycket). Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet (3 § tredje stycket). Till lotteri hänförs bl.a. lottning, gissning, vadhållning, marknads- och tivolinöjen samt bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel och kortspel. I 4 § ges definitioner på egentligt lotteri och lottförsäljningsautomat. Ett egentligt lotteri är enligt bestämmelsen lottning, gissning, vadhållning – utom vadhållning i samband med hästtävling och vadhållning i samband med idrottstävling som bedrivs i mer än en kommun - eller liknande förfaranden samt marknads- och tivolinöjen.
En lottförsäljningsautomat är en automat som inte är utrustad
med en slumpvalsgenerator eller ett elektroniskt minne och som
efter betalning förser deltagaren med en lottsedel som antingen är en vinstlott eller en nitlott.
Enligt 5 § är bingospel ett lotteri som förutsätter att deltagaren är
närvarande på spelplatsen och där köper en bingobricka, där vinstmöjligheterna är beroende av om de nummer som dras sammanfaller med numren på bingobrickan och där deltagaren genast gör anspråk på sin vinst. I 6 § definieras olika typer av automatspel utifrån dels vilken typ av vinst som betalas ut från automaten, dels i vilken utsträckning vinstmöjligheterna beror på slumpen eller spelarens skicklighet. Definitionerna omfattar varuspelsautomat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat.
I 7 § definieras kedjebrevsspel och i 8 § basbelopp. Huvudregeln är att lotterier får anordnas bara efter tillstånd (9 §). Tillstånd får ges endast om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt och enligt meddelade föreskrifter, villkor och bestämmelser (10 §). Tillstånd SOU 2000:50 Gällande rätt 65
att anordna lotteri skall avse viss tid och ett visst område där verksamheten får bedrivas (11 §). Tillståndsmyndigheten får förena ett lotteritillstånd med särskilda villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser (12 §). För varje lotteri som anordnas av en juridisk person skall det finnas en föreståndare som tillståndsmyndigheten godkänner. Om det är uppenbart att någon föreståndare inte behövs får tillståndsmyndigheten medge undantag från kravet på föreståndare (13 §).
I 14 § föreskrivs att förslutna lotter, bingobrickor samt teknisk
utrustning som används för insatser, vinstdragning eller kontroll av
egentliga lotterier skall vara typgodkända. Ett beslut om typgodkännande får enligt samma bestämmelse förenas med villkor. I 15 § anges vem som kan få tillstånd att anordna egentliga lotterier. Huvudregeln är att det skall vara en svensk juridisk person som är en ideell förening och som enligt sina stadgar har till huvudsakligt syfte att främja ett allmännyttigt ändamål inom landet samt bedriver verksamhet som huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål. I 16 § stadgas vilka förutsättningar som krävs för att få tillstånd att anordna ett lotteri.