4 Lotteribegreppet

Utredningens förslag: En ny definition av lotteri föreslås. Någon

ändring i sak är dock i princip inte avsedd. Den nya definitionen

skiljer sig från nuvarande definition framför allt genom att

slumpmomentet nu återigen framhävs på liknande sätt som var fallet enligt 1982 års lotterilag.

4.1 Allmänt om lotteribegreppet

Inledning

Vid en översyn av lotterilagstiftningen är lotteribegreppet av central betydelse. Konsekvenserna av att en verksamhet är att betrakta som lotteri är bl.a. att reglerna i lotterilagen (SFS 1994:1000) blir tillämpliga. Verksamheten är då i regel tillståndspliktig och står under samhällets kontroll och tillsyn. Om verksamheten skulle bedrivas utan tillstånd kan det bli fråga om olovligt anordnande av lotteri, varpå straffansvar – böter eller fängelse – kan följa. Vidare har det betydelse även ur skatterättslig synvinkel om en verksamhet är att betrakta som lotteri. Om så är fallet skall lotteriskatt i regel betalas av anordnaren av lotteriet. Är verksamheten däremot att betrakta som tävling kan

skattskyldighet avseende inkomst av tjänst inträda för den enskilde. Detta berörs närmare nedan.

Lagstiftning

Inledning

I 1 § första stycket lotterilagen anges att lagen skall tillämpas på lotterier som anordnas för allmänheten. När det gäller bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel och kortspel omfattas spel som anordnas i förvärvssyfte av lotterilagen även om spelet inte anordnas 88 Lotteribegreppet SOU 2000:50

för allmänheten. Begreppet lotteri definieras i 3 § lotterilagen. Där

sägs: Med lotteri avses i denna lag en verksamhet där en eller flera deltagare, med eller utan insats, kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få.

Till lotteri hänförs

1. lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfaranden,

2. marknads- och tivolinöjen,

3. bingospel, automatspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel, kedjebrevsspel och liknande spel.

Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.

Med vinst avses i denna lag även rätt till fortsatt spel.”

1881 års lotteriförordning I 1881 års förordning angående förbud mot lotterier och andra dylika företag samt mot försäljning av lotter för in- eller utländska lotteriers eller andra sådana företags räkning (SFS 1881 nr 38) definierades lotterier indirekt genom en definition av ”andra dylika företag”. Sålunda stadgades i 1 § ett förbud mot lotterier om penningar eller penningars värde för allmänheten. I 2 § angavs att vad som i 1 § var

stadgat avseende lotterier också skulle gälla om annat företag,

varigenom åt en eller flera av de däri deltagande erbjöds i pengar eller pengars värde utfäst och efter lottning eller därmed jämförlig anordning utgående vinst till högre belopp än det som erbjöds åt en var av deltagarna. Det kan noteras att slumpmomentet inte nämndes uttryckligeni denna definition, troligen för att detta ansågs ligga i begreppet lottning eller därmed jämförlig anordning.

1939 års lotteriförordning

Begreppet lotteri definierades uttryckligen första gången i lagstiftningssammanhang i 1939 års lotteriförordning (SFS 1939:207). I 1 § andra stycket angavs att såsom lotteri anses ”varje företag, däri efter lottning, gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än det, som erhålles av en var deltagare. Marknads- och tivolinöjen, såsom mekaniska spelapparater, ringkastningsanordningar

och skjutbanor, vilka äro förenade med vinstmöjligheter som nu sagts, SOU 2000:50 Lotteribegreppet 89

skola betraktas såsom lotterier oavsett företagens beskaffenhet i

övrigt”. Slumpmomentet var således särskilt uttryckt. Men enligt förarbetena var syftet med den nya definitionen att minska slumpmomentets betydelse och i stället poängtera verksamhetens allmänna karaktär, något som dock inte kunde utläsas direkt av lagtexten. I förarbetena till 1939 års lotteriförordning, SOU 1938:17, anfördes bl.a. följande i fråga om begreppet lotteri och lotteriliknande företag (s. 45 f.f.).