Brott mot 1939 års lotteriförordning
Karlskoga tingsrätt (dom den 1 oktober 1980, mål nr B 173/80):
En supporterklubb beslutade att anordnade ett tips för sina medlemmar. Klubben hade 388 medlemmar. Det gällde att tippa lagets samtliga matcher i 1980 års seriespel och priset per tips var 25 kr. Av de inkomna medlen skulle 50 procent tillfalla deltagarna i tipset och 50 procent supporterklubben. Omkring 500-600 tipskuponger trycktes upp. Avsikten var att endast medlemmar skulle få tippa men om tipskuponger skulle ha kommit in från andra hade dessa dock antagligen fått delta i tipset. Sedan man fått klart för sig att tipset eventuellt var olagligt avbröts detta och insatserna betalades tillbaka.
Tingsrätten fann, med hänsyn till att andra än medlemmar skulle ha fått delta i tipset och det förhållandevis stora antalet medlemmar i klubben, att personkretsen som skulle omfattas av lotteriet inte kunde anses så sluten eller liten att tillstånd ej skulle erfordras för anordnande av lotteriet. Den tilltalade, styrelseordförande i supporterklubben, fälldes till ansvar och ådömdes dagsböter.
Gävle tingsrätt (dom den 29 september 1981, mål nr B 417/81):
En rörelseinnehavare som sålde hushållsmaskiner erbjöd i annonser i dagstidningar 100 procent rabatt till den som handlade kontant den dag, under en tiodagarsperiod, som rörelsen hade minsta dagskassa. En av de tio dagarna var dagskassan noll, varför ingen kund gjorde anspråk på att återfå några pengar. Tingsrätten ansåg att annonseringen i dagstidningar medförde att erbjudandet varit riktat till allmänheten. Det hade inte heller, enligt tingsrätten, varit möjligt för en köpare att själv påverka sin chans till rabatt och det hade därmed varit slumpen som varit avgörande för köparens rabattmöjligheter. Åtalet bifölls och rörelseinnehavaren dömdes till dagsböter för olagligt lotteri.
Brott mot 1982 års lotterilag
Hässleholms tingsrätt (dom den 28 december 1984, mål nr B 384/84): Hässleholms köpmannaförening anordnade en tipspromenad. Tipspromenaden innehöll 14 frågor med tre svarsalternativ, 1 X 2. Deltagarna i tipspromenaden skickade svarsblanketterna till köpmannaföreningen med uppgift även om namn och adress. Föreningen fördelade svarsblanketterna i grupper efter antalet rätta svar; ingen del- 110 Lotteribegreppet SOU 2000:50 tagare hade 14 rätt men en hade 13 rätt Blanketterna i de olika grupperna numrerades och varje blanketts nummer skrevs på en lös lapp. Lapparna lades tillsammans grupp för grupp. Vinstfördelning bestämdes sedan genom lottdragning inom de olika grupperna.
Tingsrätten konstaterade att två av de 14 frågorna, nr 4 och 11, var av sådan art att bara deltagare med mycket speciella kunskaper och erfarenheter hade kunnat grunda svaren på annat än gissningar. Vidare anförde tingsrätten att vinstmöjligheterna åtminstone delvis berodde på slumpen till följd av lottning inom de grupper i vilka svarsblanketterna hade fördelats efter antalet rätta svar och att tipspromenaden därför måste anses som lotteri oberoende av om slumpen i någon mån skulle anses ha haft betydelse för möjligheten att lämna rätta svar på frågorna nr 4 och 11. När det gällde frågan om ansvar för brott bedömde dock tingsrätten att det var fråga om ringa brott, varför något straffansvar inte utdömdes.