Skatterättsliga avgöranden
Som framgått inledningsvis är det även i skatterättsliga sammanhang av betydelse om en viss verksamhet är att betrakta som lotteri eller tävling. Är verksamheten ett lotteri skall lotteriskatt, med vissa undantag, betalas av anordnaren av lotteriet och om verksamheten är en tävling skall deltagaren beskattas i inkomstslaget tjänst.
Följande rättsfall kan belysa problematiken ytterligare.
RK 80 1:29 (rättsfall från Kammarrätten i Stockholm)
Tre intressenter anordnade 1979 en tävling, ”Aktie-SM”, vari vinsterna bestod av i huvudsak resor och pengar. Enligt tävlingsreglerna skulle deltagarna göra en låtsad placering av 25 000 kr i aktier noterade på Stockholms Fondbörs respektive Fondhandlarföreningens kurslista. Till vinnare skulle utses de vars aktieinnehav vid tävlingsperiodens slut hade de högsta värdena enligt dessa kurslistor.
Vid lika värde skulle arrangörerna äga rätt att särskilja de tävlande genom lottning. - I en vid Riksskatteverkets distriktskontor i Solna upprättad revisionspromemoria
föreslogs att tävlingen skulle påföras stämpelskatt för lotteri
samt lotterivinstskatt. Riksskatteverket konstaterade att skattskyldighet för stämpelskatt för lotteri och för lotterivinstskatt inte förelåg och att förslaget därför inte medförde någon skattepåföring. Två ledamöter var skiljaktiga och anförde: ”Även om skickligheten måste tillmätas viss betydelse för utgången av tävlingen måste enligt vår mening slumpen i SOU 2000:50 Lotteribegreppet 111 vart fall delvis ha varit avgörande för slutresultatet. Även små marginaler - omöjliga att förutse – kunde särskilja vinnarna.
Tävlingen är därför att anse som lotteri och skattskyldighet för såväl stämpelskatt som lotterivinstskatt föreligger såsom föreslagits i promemorian.” - I
besvär hos kammarrätten yrkade statens företrädare, allmänna ombudet för punktskatt, att stämpelskatt för lotteri skulle fastställas. Kammarrätten i Stockholm lämnade besvären utan bifall och yttrade: ”Den allmänna karaktären av Aktie-SM är icke sådan att tävlingen skall anses som lotteri. Lika med Riksskatteverket finner därför kammarrätten att skattskyldighet för stämpelskatt ej föreligger.” RÅ 1991 not. 163 Sveriges Television AB (bolaget) ansökte om förhandsbesked om eventuell skyldighet för bolaget att betala lotteriskatt för de vinster som bolaget kunde komma att utge i TV-programmet ”24 karat”. Riksskatteverkets nämnd för rättsärenden beslutade att bolaget inte skulle betala lotteriskatt på lotterivinster för de ersättningar i form av pengar eller guldtackor som skulle utges till de deltagande paren i programmet.
Nämnden angav i sin motivering att de ersättningar som de
deltagande kan komma att erhålla för sin medverkan i grundomgången och vid spel på guldhjulet får anses utgöra ersättning för medverkan i programmet och kan därför inte betraktas som vinster i svenskt lotteri. Bolaget överklagade beslutet och yrkade att Regeringsrätten, med ändring av nämndens beslut, skulle förklara att bolaget var skyldigt att
betala lotteriskatt för de vinster i form av pengar som skulle utges tillde deltagande.
Regeringsrätten avslog överklagandet. I sin motivering gick
Regeringsrätten in på tolkningen av begreppet lotteri och anförde bl.a. följande. Av uttalanden i lagmotiven framgår bl.a. att frågan huruvida ett företag skall bedömas som lotteri i största möjliga utsträckning bör avgöras inte med hänsyn till den större eller mindre grad av slump i det speciella fallet utan med hänsyn till den allmänna karaktären hos den anordning, på vilken företaget bygger. Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som upplysts om det i målet aktuella TV-programmet kan pengar som i programmet utges till deltagarna inte anses som
vinster i ett lotteri i den mening som avses i lagen om skatt på lotterivinster.
Skattskyldighet enligt nämnda lagrum föreligger därför inte för
bolaget. En ledamot var skiljaktig och ansåg att den verksamhet som bolaget bedrev var av den art som avses i 1 § lotterilagen, dvs. lotteri. 112 Lotteribegreppet SOU 2000:50
RÅ 1995 ref. 100 X, en deltagare i Stora Famnen-lotteriet som anordnades av Röda Korset, ansökte hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked om den vinst i form av premieobligationer eller varor som han kunde komma att vinna i lotteriet, utgjorde skattepliktig inkomst av tjänst. Skatterättsnämnden angav i förhandsbesked att X skulle beskattas i inkomstslaget tjänst för värdet av det X vinner i Bonuschansen.
Som motivering anfördes bl.a.: Stora Famnen-lotteriet omfattas av tillstånd från Lotterinämnden och anordnas till förmån för Svenska Röda Korset. Lotteriet består av fyra olika spel - tre skrapspel samt Bonuschansen, ett nummerspel. Vinnarna i ett av skrapspelen får anmäla sitt intresse att vara med i utlottningen av tio weekendresor till Stockholm. De tio deltagarna får bl.a. vara med vid direktutsändningen i TV 4 av programmet Stora Famnen. Två av de tio utses slumpvis under programmets gång att delta i spelet Bonuschansen. Bonuschansen består av två delspel. Det första är ett minnesspel med 14 numrerade luckor. På baksidan av luckorna finns sju produkter avbildade som bildar par. Spelarna vänder upp två luckor vardera varannan gång. De luckor som vänts upp utan att bilda par vänds ner igen. Spelet går ut på att bli först till två par. Spelaren får behålla de produkter som deras par
representerar.
Vinnaren i detta delspel går vidare till det andra delspelet som är helt lotteribetonat. - Spelet Bonuschansen genomförs i ett underhållningsprogram i TV. I praxis har priser i sådana program behandlats som ersättning för deltagande i TV- programmet. Skäl att göra en annan bedömning i det här aktuella fallet föreligger inte. Värdet av vad X erhåller vid ett eventuellt deltagande i Bonuschansen utgör därför intäkt av tjänst för honom.
Två ledamöter var skiljaktiga och anförde: I det aktuella underhållningsprogrammet utses de två deltagarna i Bonuschansen genom ett slumpmässigt val bland tio personer under direktsändning och tävlingen utgör dessutom ett förhållandevis kortvarigt inslag i programmet som helhet. Mot bakgrund härav anser vi att en vinst i Bonuschansen inte skall beskattas som intäkt av tjänst på den grunden
att den utgör ersättning för medverkan i programmet. Det är inte ett
slumpmoment som är avgörande för om de tävlande vinner. Avgörande härför är i stället en minnesprestation i det första delspelet. En vinst i Bonuschansen utgör därför ersättning på grund av den tävlandes egen prestation och är på den grunden en vinst hänförlig till inkomstslaget tjänst.
X överklagade till Regeringsrätten och yrkade att beslutet skulle
ändras på så sätt att Regeringsrätten skulle förklara att X inte skulle SOU 2000:50 Lotteribegreppet 113
beskattas i inkomstslaget tjänst för värdet av vad X vann i Bonuschansen. Regeringsrätten ändrade förhandsbeskedet och förklarade att någon beskattning i inkomstslaget tjänst inte skulle ske. Regeringsrätten konstaterade bl.a. att det aktuella lotteriet var ett kombinerat skrap- och nummerlotteri som bestod av 500 000 lotter per omgång/vecka under tolv veckor. I sin motivering anförde Regeringsrätten vidare: Med hänsyn till den allmänna karaktären hos det av Röda Korset anordnade lotteriet och den helt övervägande graden av slump som utmärkte detta
kan vidare vinst i lotteriet inte ses som en ersättning för den förhållandevis ringa minnesprestationen som kunde ha betydelse i det första delspelet i Bonuschansen. Värdet av vad X vinner i Bonuschansen får vid sådant förhållande anses vara sådan vinst i svenskt lotteri som avses i 19 § kommunalskattelagen och som således är undantagen från skatteplikt vid inkomsttaxeringen.