4.5 Lotteribegreppet i övriga Norden
Inledning
Lotterilagsutredningen har skriftligen ställt frågor till de övriga
nordiska länderna om hur begreppet lotteri definieras och regleras i respektive land. Svar har inkommit från Finland, Island och Norge.
Dessa svar redovisas nedan.
Finland
Begreppet lotteri definieras inte uttryckligen i den nu gällande finskalotterilagstiftningen. Enligt 1 § 2 mom. i den finska lotterilagen gäller det som lagen stadgar både varulotteri och penninglotteri, vadhållning och annan sådan verksamhet vid vilken den som mot betalning deltar däri utlovas vinst som bestäms genom utlottning eller annan av slump beroende förrättning, likaså kasinoverksamhet samt hållande av spelautomater och andra spelanordningar eller spel till begagnande mot betalning, så
att spelaren som vinst kan få pengar, varor eller andra sådana förmåner med penningvärde eller spelmarker som kan växlas till sådana. I lotteriskattelagen definieras lotteri genom att hänvisa till 1 § 2 mom. lotterilagen.
Endast verksamhet mot betalning hör till lotterilagstiftningens
tillämpningsområde i Finland. Tillämpningsområdet för förordningen 114 Lotteribegreppet SOU 2000:50
om varulotterier omfattar dock också verksamhet med någon annan rättshandling förbunden prestation.
I Finland har man haft tolkningssvårigheter särskilt i fråga om s.k.
marknadsföringslotterier som anordnas i media. Deltagande sker
genom att ringa ett telefonnummer med särskild avgift eller genom att skicka ett kort. Tolkningssvårigheterna rör lotteriernas avgiftsbelagda karaktär, eftersom en del av de särskilda avgifterna kan komma marknadsföraren till godo. Marknadsdomstolen har ansett att deltagandet är vederlagsfritt om konsumenten kan delta i ”lotteriet” genom att skicka ett kort eftersom portot kommer någon annan till godo än den som anordnar ”lotteriet”.
Det bör nämnas att den proposition som lämnades från Finlands
regering till dess riksdag i december 1999 innehåller ett förslag till
definition av begreppet lotteri. Det anges således i 2 § i förslaget till ny lotterilag att med lotteri i lagen avses en sådan verksamhet som bedrivs i syfte att skaffa medel, där deltagandet sker mot vederlag och deltagarna har möjlighet att få en vinst med penningvärde som helt eller delvis baserar sig på slumpen. Vidare anges att som vederlag betraktas inte deltagarens postavgifter, lokal- eller fjärrsamtalsavgifter eller motsvarande
kostnader för anmälan om deltagande i lotteriet som inte
kommer lotteriarrangören till godo. Slutligen anges i andra stycket i
bestämmelsen att vad som i lagen bestäms om lotteri gäller även
bedrivande av kasinoverksamhet och ställande av kasinospel, penningautomater, varuvinstautomater samt andra spelautomater och spelanordningar till allmänhetens förfogande mot vederlag så att spelaren kan få en vinst med penningvärde.
Förslaget har, såvitt är känt, ännu inte lett till någon ny lagstiftning.
Island
I isländsk lagstiftning är varken begreppet lotteri eller begreppet
tävling definierade. Enligt praxis är lotteri en verksamhet där en grupp deltagare deltar med insats ”i et lod” om en eller flera vinster och där chansen att vinna beror på tillfällighet (slump).
Det krävs alltså att deltagarna erlägger insats för att en verksamhet skall anses som lotteri på Island.
Verksamheter som betecknas som tävlingar har vuxit stort i antal på Island och det har nu inletts en diskussion om det inte finns behov av att reglera denna verksamhet i lag.
SOU 2000:50 Lotteribegreppet 115
Norge
I den norska lotterilagens 1 a § definieras lotteri som en verksamhet där deltagarna mot insats kan erhålla vinst till följd av dragning, ”gjetting” eller ”annen fremgangsmåte” som helt eller delvis ger ett tillfälligt (slumpmässigt) utfall. Enligt 2 § lotterilagen avgör vederbörande departement i tveksamma fall med bindande verkan om det föreligger lotteri och vilket slags lotteri som föreligger.
Lotterier kan också omfatta tävlingar när lagens villkor är uppfyllda.
Departementet anser att det minsta inslag av tillfällighet (slump) är nog för att lagens krav om utseende av vinnare är uppfyllt.
Det har i Norge varit en del tvister om tävlingar som arrangerats via telenätet är att betrakta som lotteri, särskilt i förhållande till frågan om kravet på insats är uppfyllt. I praxis anses kravet på insats uppfyllt i de fall där priset för tjänsten överstiger ordinarie teletaxa. En tävling som anordnas utan insats är inte att anse som ett lotteri. I förslaget till ny lotterilag (3 a §) är kunskapstävlingar helt eller delvis baserade på tillfällighet (slump) uttryckligen angivna i lagtexten såsom utgörande lotteri.
Sammanfattning
Det kan noteras att slumpmomentet är av avgörande betydelse i de ovan redovisade ländernas definition av lotteribegreppet, oavsett om definitionen anges i lagstiftning eller praxis. Vidare ställer samtliga länder - till skillnad från Sverige - krav på insats för att en verksamhet skall betraktas som ett lotteri.