Genom lagstiftning år 1996 gjordes den senaste ändringen av
lotteribegreppet. Ändringen innebär att uppräkningen av lotterikategorier inte längre är uttömmande utan endast exemplifierande. Ändringen motiverades främst med hänsyn till att det mot bakgrund av den tekniska utvecklingen fanns risk för att alla aktiviteter som annars skulle kunna betecknas som lotteri inte kommer att omfattas av lagen.
Med hänsyn till de problem som är förknippade med okontrollerat spel ansågs det angeläget att lagen omfattade ett så stort område av spelverksamheten som möjligt (prop. 1996/97:7 s.14).
Av den föregående redogörelsen har framgått att bestämningen av
vad som är lotteri genomgått ganska stora förändringar under årens lopp. Från början (1939 års förordning) var lotteridefinitionen uppbyggd kring de omständigheter som enligt vanligt språkbruk kännetecknar lotteri, nämligen att deltagarna kan få vinster och att dessa fördelas slumpmässigt. Det sistnämnda kriteriet kom som nyss påpekats till uttryck dels genom en uppräkning av vissa företeelser som i och för sig förutsätter att ett visst mått av slump föreligger, nämligen lottning, gissning och vadhållning, dels ett krav på att jämförliga anordningar skall vara helt eller delvis beroende på slumpen. Sådana företeelser som skulle hänföras till lotteri trots att de helt kunde sakna slumpmoment, dvs. marknads- och tivolinöjen, reglerades särskilt.
Den nuvarande regleringen av lotteribegreppet behandlar däremot allt som skall hänföras till lotteri i ett sammanhang, dels genom en mycket vid definition, dels genom en exemplifierande uppräkning som innehåller såväl typiska lotterier som annat (t.ex. marknads- och tivolinöjen), dels genom en anvisning om att verksamhetens allmänna karaktär skall beaktas. Det innebär att det kanske mest typiska kännetecknet för lotteri - slumpmomentet - inte finns med i själva definitionen. Det medför i sin tur att föreskriften om att man skall ta hänsyn till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till graden av slump hänger i luften. Definitionen anger f.n. inte något om slump och det saknas därmed anvisningar om vad som avses med verksamhetens allmänna karaktär när det gäller lotterier. Den allmänna karaktären hos ett lotteri kännetecknas ju bl.a. av den slumpmässiga fördelningen av vinsterna.
Slutsatsen av det anförda är att den nuvarande definitionen av lotteri inte är tillfredsställande. En anledning till detta är uppenbarligen att man med definitionen försökt fånga in inte bara vad som i allmänt språkbruk hänförs till lotterier utan även andra företeelser som typiskt sett inte är lotterier men som lagen skall tillämpas på. En första åtgärd
för att åstadkomma en tydligare definition bör därför bli att inte låta
själva definitionen omfatta dessa andra företeelser, dvs. i huvudsak företeelser som saknar slumpmoment, utan i stället ange dessa särskilt. SOU 2000:50 Lotteribegreppet 121
Härigenom öppnas möjligheten att låta slumpmomentet ingå i den
allmänna definitionen. Det skulle innebära att regleringen i dessa avseenden i princip skulle utformas efter förebild av regleringen i 1939 års lotteriförordning och 1982 års lotterilag. I den sistnämnda författningen var definitionen i aktuell del uttryckt enligt följande ”…vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen till följd av lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfarande.” Frågan är då om detta är en beskrivning som på ett korrekt och tillräckligt tydligt sätt avgränsar lotteriområdet. Vad som kan ifrågasättas är bl.a. om det finns anledning att komplettera beskrivningen med dels den uppräkning av spel, dels den anvisning om hänsyn till verksamhetens allmänna karaktär som båda finns i nuvarande reglering.