Problem
Även beträffande reklamlotterier föreligger den tidigare redovisade problematiken vad avser gränsdragningssvårigheterna mellan lotteri och tävling. Vad särskilt gäller reklamlotterierna har kritiken främst gällt att denna typ av lotterier ökat i omfattning och numera är mycket vanligt förekommande. Detta har ansetts främst drabba folkrörelserna som stadigt tappar inkomster från lotteriverksamhet. Vidare har det ansetts allvarligt att det förekommer ett stort antal olagliga lotterier runt om i
landet utan att tillståndsmyndigheterna ingriper mot detta.
Lotterilagsutredningen har under sitt arbete också erhållit synpunkter i fråga om reklamlotterier från Sveriges Reklamförbund, som är en opolitisk branschorganisation som skall tillvarata medlemmarnas - marknadskommunikatörer - intressen och öka kunskapen om reklamen som konkurrensmedel. Reklamförbundet har anfört bl.a. följande.
Reklamlotterier synes vara en starkt eftertraktad form av marknadsföring. Det är dock väl känt såväl bland allmänheten som bland reklambyråer att lotterier är föremål för särskild reglering. Vad denna reglering närmare innebär är emellertid inte lika känt. För att komma runt förbudet mot reklamlotterier anordnar reklambyråerna reklampristävlingar. Utarbetande och anordnande av reklampristävlingar innebär 104 Lotteribegreppet SOU 2000:50
en större kreativ insats liksom en omfattande administration i form av exempelvis jury vilket leder till högre kostnader för reklambyråerna. Högre kostnader är dock bara ett av de argument som enligt förbundet kan anföras mot förbudet. Förbundets utgångspunkt är att alla förbud bör vara väl underbyggda av goda skäl. Ytterligare argument för att förbudet mot reklamlotterier bör avskaffas är följande:
• Förbudet fyller ingen funktion.
• Förbudet kostar pengar.
• Förbudet respekteras i stor utsträckning ej.
• Förbudet är lätt att kringgå.
• Förbudet bidrar till att förtroendet för rättsstaten undergrävs.
De förbjudna former av reklamlotterier som enligt förbundet kan
ifrågasättas är dels lotterier som anordnas utan vinstsyfte, dels lotterier som inte kräver insats eller har en insats som inte har som primärt syfte att utgöra insats. De förstnämnda lotterierna kan aldrig utnyttja människors spelbenägenhet, i vart fall inte obehörigt eller otillbörligt. De andra lotterierna innefattar inget risktagande. De argument som anförs för förbudet mot reklamlotterier har alltså ingen bäring på reklamlotterier utan vinstintresse eller insats.
Reklamlotterier förekommer enligt förbundet i relativt stor omfattning trots förbudet. Det finns flera skäl till detta. Det mest grundläggande är att folk i allmänhet inte uppfattar lotterier utan insatser som lotterier i egentlig mening. Därtill kommer att risken för att överträdelsen beivras är relativt liten då tillsynsmyndigheten inte har resurser att aktivt leta reklamlotterier och slå till mot dessa. Det kan enligt förbundet inte heller uteslutas att de pristävlingar som anordnas för att komma runt förbudet mot reklamlotterier ofta är skenåtgärder.
Det är mycket olyckligt med lagstiftning som kan kringgås så enkelt. Risken för att lotterimarknaden kommer att översvämmas av lotterier som kan tyckas mer förmånliga än traditionella lotterier är enligt förbundet inte särskilt stor om reklamlotterier tillåts. Det beror på att syftet med reklamlotteriet, nämligen att avvika från etablerade marknadsföringsmönster, går förlorat om antalet reklamlotterier blir alltför stort.
Reklamförbundet anger som tänkbara former av reglering av
lotterier följande: - Helt fritt. Man skulle kunna tänka sig att generellt inom vissa ramar lämna fältet för anordnande av lotterier helt fritt. Därmed slipper man problemet med att lagstiftningen inte respekteras och kunde också göra vissa besparingar avseende administration av tillsyn och tillståndsgivning. I stället kunde etiska riktlinjer utarbetas. Lotteri- SOU 2000:50 Lotteribegreppet 105
reglerna kunde också utformas så att endast folkrörelserna får
anordna lotterier med direkt vinstsyfte, dvs. där syftet är att
generera vinst åt anordnaren genom en skillnad mellan insats och
utdelad vinst. Avsikten med reklamlotterier är naturligtvis att
generera vinst men inte genom lotteriet som sådant utan genom att
den uppmärksamhet som lotterier ger skapar efterfrågan på de
produkter som marknadsförs.
- Inskränkningar i insatsen. Sådana inskränkningar kan ha som första utgångspunkt att värdet på insatsen begränsas, antingen så att insatsen skall betalas i form av någon produkt som arrangören
saluför, alternativt att så inte får vara fallet. I sin allra mest extrema
form kan insatsen begränsas till noll genom att andra än ideella
föreningar endast får anordna lotterier utan insats. Sådana lotterier
kan varken angripas med argument om spelberoende eller att folkrörelsernas lotterier blir mer konkurrensutsatta då de inte har något riskmoment.
- Inskränkningar i vinst. Då det finns en skatteaspekt på lotterier och tävlingar kan inskränkningar i vinsten knytas till den skattefria
vinsten vid tävlingar. Tävlingsvinster, i form av produkter, som inte
överstiger 0,03 ggr basbeloppet är skattefria. Lotterivinster som i
dag är skattebefriade skulle kunna bli skattepliktiga men endast om vinsten överstiger 0,03 ggr basbeloppet. Alternativt kunde det bli helt fritt att anordna lotterier där vinsten inte överstiger 0,03 ggr
basbeloppet. På så sätt undviker man en del av den skatteproblematik som omsluter lotterier. Man kan även knyta inskränkningar i vinst till insatsens värde så att vinstens värde måste ha en viss relation till insatsens värde. Vid köptvång kan vinsten regleras så att värdet endast får vara ringa i förhållande till köptvångsproduktens värde. Man kan vidare överväga att införa ett tak på vinstens värde vid köptvång.